Sasha Faminoff: Från hållbara jordbruk till processanalys hos Renova

/ 2023-10-05 / Projekt
Sasha Faminoff vid Renovas experimentella kompostanläggning. Sasha Faminoff vid Renovas experimentella kompostanläggning.

Hon flyttade från Kanada till Sverige för kärleken och startade ett ekologiskt och närproducerat andelsjordbruk i Olofstorp. Under senare delen av odlingssäsongen 2018 gick hon in i väggen. Sasha Faminoff hittade tillbaka till samhället genom arbetsförmedlingens arbetsträning och initierade i samma veva en parallell demonstrationsanläggning för industriell kompostering på Renova i Göteborg.

  • Namn: Sasha Faminoff
  • Yrke: Lärare / bonde / komposterare
  • Från: Vancouver, Kanada

Åren 2016 till 2018 var produktiva och framgångsrika år för Sasha. Hennes andelsjordbruk, där kunderna förbinder sig att köpa en viss del av skörden allt eftersom grödorna mognar, var en förebild för Göteborgs stads stadsnära odling och blev omskriven i såväl GP som Tidningen Syre. Hon odlade 30-40 olika sorters grönsaker på ganska liten skala, mindre än en hektar effektiv jordbruksareal; totalt hade hon omkring 20 andelar till salu per säsong. Under senare delen av den av torka drabbade odlingssäsongen 2018 blev omständigheterna överväldigande: Hon diagnostiserades med utbrändhet och hennes jordbruk gick i träda.

Arbetsträning hos Renova

Arbetsförmedlingen och försäkringskassan hjälpte Sasha tillbaka in i samhället efter utbrändheten, bland annat genom att arrangera en arbetsträningsplats hos Renova i början av 2021. "Jag gick en kurs på Medborgarskolan i början", minns Sasha. "Därifrån slussades jag långsamt in i arbete på Renova, med gott stöd från arbetsförmedlingen och försäkringskassan." Sasha är noga med att understryka att det svenska skyddsnätet har fungerat väldigt bra för henne. Hon fick hjälp att komma in hos Renova just på grund av hennes intresse för närproducerad kompost - en förutsättning för ett närproducerat organiskt jordbruk. Renova Marieholm har nämligen sedan en lång tid bedrivit kompostering.

"Till en början gick jag bara runt och plockade ut skräp ur komposthögarna, området och stängslen däromkring. Jag tog skottkärran på morgonen och plockade så mycket skräp jag kunde. Arbetet var enahanda och nedslående på så sätt att det inte såg ut att göra någon skillnad, så efter en tid började det göra mig nedslagen. Jag insåg att skräpet kom med trädgårdsavfallet, och att en effektiv kompostering kräver att det inkommande materialets kvalité granskas och säkerställs genom rensning redan vid källan."

En effektivare process

Sasha började tala med chaufförerna som kom in med trädgårdsavfallet för att med deras hjälp ordna avvikelserapporter och därigenom återkoppling till de kunder som inte åstadkommit tillräcklig separation av återvinningsmaterialen (t ex genom att plast hamnat i bingen för trädgårdsavfall) och kunde på så sätt höja kvalitén på det inkommande materialet avsevärt.

Nästa problem som Sasha uppdagade var hur gräs och blommor växte till på komposthögen. "Det visar ju å ena sidan att det finns mycket näring i komposten, men det är å andra sidan ett tecken på att hygieniseringsprocessens uppvärmning är otillräcklig eftersom den borde dödat växternas frön. Att uppnå tillräckligt hög temperatur under längre tid är nödvändigt för att säkerställa att inga patogener överlever till den färdiga produkten", säger Sasha. "Vid det här laget började jag titta på litteratur - det finns många exempel på storskalig kompostering framför allt ifrån USA, som är väl etablerade i denna branch. Den potentiella genomströmmningstiden för material där är 90 dagar, vilket är väldigt mycket mer effektivt än de femton månader som Renovas process föreskrev."

Med stöd ur litteraturen fick Sasha i det här läget klartecken för att starta upp den aeroba process med aktiv luftning som är en industristandard i branchen och som också kan reducera metanproduktionen och kraftigt öka materialgenomströmmningen. Pilotanläggningen hade till slut två komposthögar, där den ena byggdes på medan den andra låg och mognade i två veckor. Därefter vändes och återfuktades den, och efter fyra veckor hade den stabiliserats och behövde bara mogna ytterligare för att skapa god kompost. Detta var väldigt lovande; temperaturerna var nu tillräckligt höga för att hygienisera materialet, men de svängde mycket över tid.

"Jag utgick ifrån Robert Rynks 'The composting handbook' och använde standardvärden", berättar Sasha. "Det var en fantastisk resurs för mig; jag hade inga möjligheter att skaffa konsulttimmar hos experter eller ingenjörer för att få ordning på processen eftersom det var en liten försöksverksamhet utanför Renovas egentliga verksamhet", fortsätter hon.

Stöd från Ingenjörsarbete För Klimatet

Efter sex månaders arbete med försöksverksamheten ställdes Sasha inför Renovas interna kvalitétsgranskning för projekt, och ombads ta fram en plan för hur verksamheten kunde bli självbärande. I detta läge träffade Sasha Ingenjörsarbete För Klimatets (IFKs) Jerker Nilsson, projektledare för laboratoriebyggnationer vid Volvo Lastvagnar i Lundby, Göteborg, som erbjöd sig att bidra med både logistikplanering och ekonomisk analys för projektet. Med Jerkers investeringsavkastningsanalys och tillhörande presentationsmaterial fick Sasha projektet förlängt i ytterligare sex månader. Tiden användes bland annat till att genom IFKs Rasmus Olsson, som till vardags jobbar med ventilationsinstallationer på Concoord, optimera designen på luftningssystemet och undersöka processtyrning med hjälp av kontrollalgoritmer enligt industriella principer.

"När en försöker göra någonting som är svårt finns det alltid många människor som berättar att det är just svårt", avslutar Sasha vårt samtal. "Att då få träffa kunnigt folk som kommer in med ett analytiskt sinne, tittar på datan och därefter säger 'detta är görbart', så är det ett väldigt välbehövligt stöd. Speciellt när de därtill är beredda att själva hjälpa till med genomförandet. Jag behövde det!"

(c) Ingenjörsarbete för Klimatet. För återpublicering kontakta ansvarig utgivare Anders Nord anders.nord@ingenjorsarbeteforklimatet.se.